Bonäset 250 år
c/o Isaksson
Digernäs 307
832 93 Frösön
Uppdaterad:
2007-11-27
|
|
|
Första affären i Bonäset ägdes av Erik Petter Strandberg.
Han hade gård i Klöva, vid Klövån. Där drev
han även såg och tegelbruk. Erik Petter hade en båt som
var 10 meter lång. Ruffen var inredd som affär. Båten
hette Tuttu, troligen en tändkulemotor, en Albin- eller Solomotor.
Han hade gått kurs för att kunna sköta motorn.
Erik Petter byggde en bod i Valln i Bonäset hos min morfar Mattias
Forsberg omkring 1925. Erik Petters dotter Sally blev gift med Mattias.
I Bonäset var boden en fast affär. Med båten åkte
han efter Vattudalen till andra byar och gjorde affärer. Erik Petter
fick namnet ' TuttuPetter" efter båtens namn. Det var mestadels
de vanliga basvarorna han hade. Färskvaror var det ju svårt
att ha på grund av brist på kylmöjligheter. Varorna hämtade
han troligen själv i Strömsund. Ibland kom varorna med Virgo
och lämnades vid bryggan i Bonäset.
Jag minns den här gubben väl. När han blev gammal bodde
han hos min morfar i Valin. Det var i början av 1950-talet. Jag tyckte
det var så konstigt, för vi måste säga "då"
(ni) till honom. Jag frågade min mamma en gång. Man skulle
säga så till de gamla, fick jag veta. Min bror Tore och jag
kallade honom för Moffa Ginko.
Efter Erik Petter hade Bengta Linnea Olsson affär Söat i början
av 1930-talet. Gården var Löwenrings. Affären var på
övervåningen i trapphallen. Olle Petter Olsson och Bengta Linnea
bodde i rummet innanför. Det var innan de byggde i Lillsveviken.
I affären hade hon ett större skåp, som varorna förvarades
i. Även här var det mest basvaror som mjöl, salt, socker,
gryner och kanske några andra nödvändiga varor. Lite smågodis
hade hon också, bland annat små paket som innehöll lite
extra fin konfekt. Paketen kostade 25 öre. Lite medicin fanns också;
Magnecyl, Albyl, Sloans linement, Oleum Baceleum och annan hostmedicin.
Varorna kom med Virgo från Strömsund till Bonäsets brygga.
Olle Petter och Bengta Linnea flyttade till Lillsveviken 1936. Bengta
Linnea var också duktig fotograf. Hon framkallade själv. Jag
tror inte det finns några glasplåtar kvar.
När Olle Petter och Bengta Linnea flyttade till Lillsveviken öppnade
Nicke Strömstedt affär i ett litet rum i "fjöse"
(ladugården). Det fanns ett lämpligt rum bredvid redskapsboden.
Rummet inreddes med en disk med lådor och hyllor. En våg med
olika vikter fanns på disken. På väggarna satt hyllor
som mestadels var gjorda av tomma sockerlådor. Nicke Strömstedt
tog även på sig avverkningar då han hade affären.
Det innebar att man lejde både körare och timmerhuggare. Ibland
körde avverkningsåtagaren själv. Nicke tog en gång
en avverkning i Kronkilen. Dit levererade han matvaror och andra varor.
Det var omkring 1939. Matleveranserna gick väl en gång i veckan
med häst och släde. Kocka där var Ingeborg Edelswärd,
född Forsberg.
Sonen Per-Erik övertog senare affären och hade den till en bit
in i 1950-talet. Även här var det mest basvaror. När vi
fick landsväg 1937 och bussen kunde köra hit, blev det lite
större sortiment. Jag minns inte om det blev mer känsligare
varor efter 1947 då elströmmen kom, men lite korv, salt fläsk
och rökt fläsk hade han säkert. Även godis fanns ju
förstås. 1-öreskola, tabletter, tuggummi och choklad.
När man fick en 10-öring eller 25-öring gick man dit och
köpte någon kola eller tabletter.
Per-Erik hade både jordbruk, rävgård och affär.
Hustrun Betty var en god hjälpreda.
Per-Erik
fotograferade även han, men jag har inte fått fram något
foto av affären.
I början av 1950-talet fanns även en varubuss, "Fängströms
livs", som några gånger besökte Bonäset
Birger Edelswärd
Tillbaka
till första sidan
| |
|