Något skolhus har ej funnits i Bonäset. Men år 1887 byggde byamännen i Risnäset - Bonäset - Äspnäs ett gemensamt skolhus å en tomt
som bonden Göran Rislund i Risnäset skänkte som skoltomt. Utgifterna för bygget skulle utgå efter kappland gammal skatt,
men i överenskommelsen ingick att ingen skulle svara för mer än 12 kappland. Före ovannämnda år voro bönderna skyldiga att
hålla skolrum hvar sin termin, ved till uppvärmning av skolrummet samt kost och logi åt läraren skulle de hålla två veckor hvar.
Böndernas skyldighet att hålla läraren kost och logi upphörde från och med vårterminen 1886. Före 1885 utgjorde
Renån-Bonäset-Äspnäs-Alavattnet och Jerilvattnet en skolrote. Renån samt de två sistnämnda byarna fingo sina andelar av
lärare i ett d.v.s. 7 veckor vardera, men ÄspnäsBonäset fingo sin andel i två terminer i 4 veckor om hösten och tre om våren.
Efter sistnämnda år kom Renån att tillhöra en annan rote. Efter 1887 har byn inte haft skola mer än under två kortare perioder
då barnantalet varit större, nämligen några år under 1890 talet, då man hade några veckors rot- eller småskola om våren.
Andra gången några år omkring 1920. Minns vi rätt var det vårterminerna 18-19-20. De två första åren var det småskola,
men sista året eller 1920, var det en folkskollärare från Stensele, som hette Lindberg. 1918 och 1919 hette lärarinnan Ingeborg Ottosson.

l kappland är 154 m2
Uppgifterna har jag hittat i min morfar Anders Erssons, Bonäset (1866-1956) anteckningar.
Anders Erssons gård "Utåt" eller "Nol i gåln" i Bonäset, byns äldsta gård fr. 1758

renskrivet av Ann-Marie Kåbjörn

Tillbaka till första sidan

© 2007, Bonäset
Webmaster: Roger Isaksson